En av våra studieresor gick till Côadalen i nordöstra Portugal med 24 000 år gamla hällristningar som är förklarat världsarv. De tusentals ristningarna kom till från 22 000 f Kr - 10 000 f Kr av jägar- och samlarfolk. Ristningarna upptäcktes när en damm skulle byggas över Côaflodens dalgång men ortsbefolkning och arkeologer stoppade bygget för att rädda dem.
Först besöker vi Museu do Côa som är mycket inspirerande utfört med ristningar avbildade på kopiestenar och stora figurer i neon som reser sig på väggarna.
En buss, ledd av en insatt guide, tar oss till en ristningsplats. Vi vandrar någon kilometer upp- och nerför bergssidorna. Värmen känns rejält. Det första blocket med ristningar är nära vattnet där dammen skulle ha byggts. En uroxe är avbildad. På ytterligare hällar får vi se det äldst avbildade djuret - hästen som var ett bytesdjur man åt. En del ristningar är så svåra att urskilja att inte ens guiden kan visa på dem. Det finns två typer, grovt huggna som förefaller vara de äldsta och de som är rispade linjer i bergsytan. Då kan hela djuret vara täckt av rispor. En vakt står på pass och ser till att ingen vandaliserar ristningarna.
Den lilla staden Côa har fått ett uppsving med 30 000 besökare om året tack vare ristningarna. För den som tänker sig en liknande resa kan man under lågsäsong få delta i visning samma dag, annars boka i förväg.
En kopiesten med det myller av figurer som finns på en del av Côadalens ristningsytor.
En intressant hällristningsresa gick till Italien och ett av de figurrikaste hällristningsområden i världen med ca 300 000 ristningar. Det ligger i Val Camonica i Lombardiet i italienska Alperna och är med på Unescos världsarvslista. Området är imponerande, både med sina ristningar och med sitt läge på Dolomiternas sluttningar.
Landskapet i Val Camonica har ett av världens mest hällristningstäta områden.
Tack vare romarnas nerteckningar finns namn på folk som ristade, som Camunifolket vid Naquana. Man tror att platsen var en genomfartsled under bronsålder och järnålder där bilder ristades av även andra folk, bland annat etrusker. En del motiv är närmast identiska med de man kan se i Skandinavien, bland annat i Tanum.
En figur från Val Camonica med något som ser ut som en huvudbonad.
Det finns också stora skillnader mellan ristningarna i Skandinavien och Italien. Bland annat kan man se många hus på ristningarna i Val Camonica, något som är ovanligt i Sverige. Till skillnad mot svenska lokaler undviker man imålning. Det fanns dock en viss tjusning i att försöka hitta igen ristningarna. Efter att ha sökt en stund kunde man sedan se om man lyckats på informationsskylten på platsen där hällristningen fanns avbildad.
Ristningarna ligger i de skogsklädda bergssluttningarna på av istiden slipade hällar. Samma typ av hällar man kan se att människor i Sverige föredrog att rista i.
Copyright © All Rights Reserved